Rätt skötsel innan- under- efter skörden d.v.s:

  • Att åkervallarna plöjs och sås om regelbundet.
  • Rätt växtslag ( fröblandning ) avsedd för häst.( Rödklöver &  rödsvingel ingår inte i våra fröblandningar)
  • Anpassade givor med kväve- och mineralgödsel Lämpligt energiinnehåll ca 8 MJ/kg ts +/- 10%.
  • Avvägt proteininnehåll 40 – 80 g smrp/kg +/- 10%. Det lägre för sporthästar, det högre för unghästar och dräktiga/digivande ston.                        
  • Tillräckligt med kalcium, fosfor, magnesium, spårämnen och selen.
  • Hög sockerhalt Rikt vitamininnehåll Växttrådhalt ( fibrer ) som inte är för späd eller för grov.
  • Rätt torrsubstans 60 – 80 % ( d.v.s 20 – 40% vatteninnehåll).
  • Ingen tillsats av s.k ensileringsmedel. Det är inplastningsförfarandet som är konserveringsmetoden.
  • Föroreningar och bakterier i grovfoder riskerar hästens hälsa. För att minimera risken att få med jordbakterier och döda smådjur ( tex. sork, fågel etc.) skördar vi med hög stubb, och vi kör inte i maten ”dvs vi vänder inte maskiner som måste arbeta med hjulen i skörden. Våran maskinpark består av front eller sidohängd utrustning.
  • Vi vänder inte skörden med sk höräfsa ( hövändare). Vi sprider istället skörden på fältet direkt med vår bredspridande slåtterkrossmaskin för snabb tork med minimal förlust av näringsämnen. Därefter luftsträngar vi med frontmonterad strängläggningmasn.  Om ytterligare tork behövs, använder vi strängluftningsmaskin vilket innebär en mycket skonsammare behandling av de olika ingående växtdelarna, så att de hamnar i balen och inte blir kvar på marken.
  • Sammantaget minskar detta förfarande högst väsentligt riskerna för att hästarna skall drabbas av botulism och andra sjukdomar.
  • Sporer och mögel i grovfoder sätter ner hälsan ( allergi, mag/tarmfunktion, hals- och andningsproblem, mm) och prestationsförmågan för hästen såväl som för stallpersonalen och kan lamslå hela stallets verksamhet. Därför är följande förfarande mycket viktigt:
  • Balarna skall packas hårt, och snarast efter pressningen skall inplastningen ske. Annars tillförs syre vilket innebär att s.k cellandning uppstår, vilket medför att temperaturen i balen höjs (värmeutveckling) . Vilket leder till mögelutveckling.
  • Sträckfilmen ( plasten ) som lindas runt balen måste vara av hög, ålderbeständig och stark kvalitet så att tätheten bevaras vid hantering, transport och lagring.
  • Antal lager plast är också mycket viktigt och påverkar priset på balen i hög grad. Vi har 12- lager plast som standard.

Varför är 4-katbalar bäst till häst?

  • ​Du behöver ( skall ) inte ta bort all plasten för att komma åt fodret. Du öppnar bara ena ändan ( som ett kaffepaket ) med tre knivsnitt. Så ligger ”maten färdig för servering” i skivade kakor. Inget riv, inget slit, inget bök.
  • När Du tagit vad som behövs, återförsluter Du plasten med en tejpbit eller surrband. Då förlänger Du hållbarhetstiden betydligt. Tack vare detta och balstorleken slipper Du att kasta bort dåligt foder och förlorar pengar.
  • På köpet minskar Du mängden ”böz ” ( göteborgska? ) som far omkring och slutligen hamnar på stallgolvet och i Dina eller hästens lungor. Sopning tar tid och hälsa.
  • Du förenklar utfodringsrutinerna, särskilt i stall med flera / många hästar, eftersom Du kan ta med Dig hela ”matpaketet”  ut till boxarna där du bara lyfter på ”locket” och plockar ur den giva hästen skall ha.  Givetvis kan Du inte bära med Dig balen. Du använder antingen en kärra ( trilla ), gaffellyftvagn eller lastpall med hjul.
  • Enkelbalarna kan man lossa/lasta från bilsläp och förflytta ​kortare sträckor inom ​stallet genom kultning. Till Dubbelbalarna är traktor/ truck med gafflar, skopa eller grip lämpligt. De kan lossas för hand från bilsläp placerade på lastpall ( helst med hjul) genom ”kasning” på ett par kraftiga och välförankrade plankor. Transport och lossning med kranbil går naturligtvis utmärkt.
  • Transporter kostar pengar vare sig Du själv eller vi ombesörjer det. Att transportera”luft” är olönsamt. Tack vare 4- kant formatet och vårt lastpallmått på balarna, utnyttjas lastutrymmet maximalt. Du bekostar alltså inte transport av luft. Ditt totala kilopris för fodret blir därför lägre.
  • Av samma anledning sparar man utrymme för lagring/ uppläggning om man har begränsat med plats. Givetvis kan Du också stapla balarna på varandra.
  • Förutom allt ovan nämnda får Du dessutom en förpackning som bibehåller näringsvärden och hygien med  mindre risk för att
  • Din häst får kontaminerat eller bristfälligt grovfoder.

Bra att veta

Energimängd (MJ ), proteinhalt ( smrp ), kalcium/fosfor kvot m.m är naturligtvis mycket viktiga komponenter vid val av foderleverantör. Många hästägare glömmer dock ibland bort att hygien och smaklighet är minst lika viktiga faktorer. Den som fått ett foder som hästen äter dåligt av, har skaffat sig problem…

​Om hästen själv får välja…

då väljer den ett fuktigt hösilage med ca 60% ts bestående av timotej, ängsvingel, lusern, hundäxing, vitklöver,engelskt rajgräs och käringtand, som är skördat sen eftermiddag när sockerhalten och vitaminerna är som högst. Grovleken på blad och stjälkar skall varken vara för späda eller för grova. Lagom är bäst.

Vanliga missuppfattningar…

En del undrar om det är 1:a, 2:a eller 3:e skörd man erbjuds och drar samtidigt slutsatsen att det innebär samma som 1:a (bästa sort) 2:a, eller 3:e klass ( sämsta sort) på kvaliteten. Denna uppfattning härör förmodligen från gamla tider när bonden gödslade sina vallar en gång om året ( på våren) och sedan skördade så länge gräset växte utan att tillföra ny gödning mellan skördarna.  Så går det inte till nuförtiden hos seriösa odlare, vi kväve- och mineralgödslar mellan varje skörd.

​Vissa tror också att begreppet ” tidigt eller sent ” skördat skulle innebära att ”tidigt” skördat är 1:a skörden och ”sent” är 3:e skörden. Eller enklare uttryckt att foder som skördas i juni ( 1:a skörd) skulle vara av bättre kvalitet än det som kanske skördats i augusti ( 2:a skörd). Så är inte fallet. Utrycken ” sent resp. tidigt” avser när i växternas utvecklingstadie man väljer att skörda, och inte vilken månad det sker.

​Många känner inte till den omfattande forskning och utveckling som skett undan för undan och lett till att hösilage till hästar snart kan betraktas som högteknologi. Utvecklingen av metoder, maskiner, plastfilm etc. har varit enorm. Ändå tror många fortfarande att det är ett kofoder som luktar pyton, eftersom man blandar ihop ensilage och hösilage, vilket är två olika saker som vi inte orkar gå in på här och nu.